Sparad i Böcker & läsande

September

Det är 1 september idag. Och det är nog nu som hösten drar igång. Härliga, färgsprakande, solstarka och ofta ganska blöta september.

Den här sommaren hade jag tänkt att hinna med att läsa ett uppsjö av böcker. Min boktrave stod där hög och vinglig och tålmodigt väntade när jag sprang av och an som en yr höna. När jag målade och tapetserade. Grävde och planterade. Gick långa promenader med hunden och joggade med dotter.

Fortsätt läsa ”September”

Annonser
Sparad i Skrivandet

Jag har försökt

Under flera veckors tid har jag gång på gång satt mig tillrätta i den vita kontorsstolen på mitt alldeles egna och underbara lilla kontor. Lagt ut mitt anteckningsblock och mina pennor intill datorskärm och tangentbord i hopp om att få något ur mig. Att ord skall bli till meningar, meningar med innebörd. Mitt alldeles egna, helt förträffliga (hihi) bokmanus väntar på mig därinne i datorn. Det vill ha fler ord, mer handling. Karaktärerna skriker efter uppmärksamhet. Och kärlek.

Lilla bloggen vill också ha ord. Trevliga ord sammansatta i underhållande, kanske till och med roliga meningar som lockar till skratt eller åtminstone ett leende eller två.

Men ingenting kommer. Inte en bokstav.

Fortsätt läsa ”Jag har försökt”

Sparad i Skrivandet

Oboy

En sak jag aldrig riktigt vågat mig på tidigare, är att skriva en berättelse runt en osympatisk person. Inte så att mina huvudkaraktärer alltid är goda, eller ens trevliga jämt. Nej då, mer fantasi än så har jag.

Men dom brukar ha vissa beundransvärda kvaliteter och likt merparten av oss människor är dom allt som oftast ett hopjox av gott, ont, bra och dåligt. Ja, så brukar mina karaktärer vara.

Men inte i den här storyn som jag skriver på just nu.

OBOY –  Den här snubben är en vidrig jävel.

Fortsätt läsa ”Oboy”

Sparad i Böcker & läsande

Mina hjärteböcker

Jag har funderat en hel del på dom under senare tid. Mina hjärteböcker. Allt sedan jag drog dammtrasan över dom nu senast. Jag hade egentligen tänk att göra annat den där söndagen men vårsolens okänsliga strålar lyste likt strålkastare upp hemmets alla skavanker.

Smutsiga fönster och dammiga hyllor.

Ibland står jag inte ut med damm och det här var en sådan dag. Jag började med hyllorna med pocketar. Flera hyllplan. Dubbla rader och några travar. Som alltid när jag dammar alla dessa förbannade pocketböcker vill jag köra dom till tippen. Ingen idé att sälja eller ens ge bort. Ingen tycks vilja ha begagnade pocketböcker längre. Synd och skam.

Så dom får bo kvar, ett tag till, på nåder.

Fortsätt läsa ”Mina hjärteböcker”

Sparad i Böcker & läsande, Skrivandet

Karaktärsbeskrivningar

Karaktärsbeskrivningar kan vara ruskigt svåra. Håller du inte med? Att ge en rättvis bild, tillräckligt komplex för att den skall vara trovärdig men inte så utmejslad och ”färdig” att läsaren får svårt att relatera, eller ännu värre, svårt att fylla i dom luckor som obönhörligen återfinns i alla textframtagna karaktärer (enligt mig).

Det finns faror i allt och vad rör detta så tycker jag att faran ligger i att beskriva en karaktär för nära ens egen värld, för lik en själv eftersom man då kanske vill försköna sin karaktär till omänsklighet. Alternativt att utgå ifrån att det man ser i sin egen omgivning är allmänt och vedertaget. Och att man låter fördomar man har om olika ”människotyper” ge sig till känna.

Jag har ett för mig talande exempel kring detta. Eller rättare sagt något som jag tror kan vara ett exempel. Jag skall förklara närmare men det tar lite emot eftersom jag då måste skriva något lite halvtaskigt om Viveca Stens ena huvudkaraktär, nämligen Nora Linde. Lite som att skriva illa om någons barn. Inte bra. Men risken att hon läser detta är allt annat än stor (hihi) så here goes. Säg gärna ifrån om du tycker jag är dum.

Fortsätt läsa ”Karaktärsbeskrivningar”

Sparad i Utsvävningar

Äga sin ålder

”Man skall ÄGA sin ålder”.

Var det någon som sa i TV i morse. Och det har man ju hört förut. Att äga, och inte låta sig ÄGAS. Att det är målet. För om man äger sin ålder (och inte låter sig ägas) så har man, vadå? Vunnit?

Jag äger INTE min ålder.

Istället kan jag berätta att jag förvånas (ja näst intill chockas) varje gång jag måste ange /uppge min ålder. För den, min ålder alltså, är inget jag kan relatera till, alls.

I ärlighetens namn har den absolut ingenting med mig att göra. Tvärtom så säger den fel saker om mig. Hela tiden, i allt.

Fortsätt läsa ”Äga sin ålder”

Sparad i Skrivandet

Släktforskning, mikrohistoria & ”historisk roman” (frågetecken)

Jag släktforskar. Inte bara om min egen släkt utan emellanåt även åt andra. En sak jag blivit varse om är hur olika vi ser på historisk information runt om i landet. Eller rättare sagt hur olika intresset tycks vara. I Värmland där jag släktforskat för egen del finns mycket information att hämta. Mycket digital information på släktforskares egna hemsidor och bloggar. Och på släktforskarföreningars hemsidor etc. Det går ganska bra att få tag på kunskap om byar, om olika lokala företeelser samt om kultur, yrken och miljöer. Gävleborg är ett annat län där människor tycks vara intresserade och därför tagit reda på en hel del. Egentligen är väl det avgörande huruvida man delar med sig av sitt kunnande eller ej.

Fortsätt läsa ”Släktforskning, mikrohistoria & ”historisk roman” (frågetecken)”